Livskunskap i skolan
– behövs det?
Detta är en fråga
som på senare år livligt har diskuterats i massmedia.
Vissa metoder att minska mobbning har misslyckats. Det betyder inte
att ämnet livskunskap har spelat ut sin roll. Tvärtom, i
en värld som vår, fylld av oro och turbulens kan lektioner
i livskunskap fylla en viktig funktion med meningsfulla och inspirerande
samtal kring det som händer i livet, i skolan och i världen
som helhet.
På olika webbsidor kan man läsa om de mål och syften
som ingår i ämnet. Lektionerna kan bestå av samtal
om människosyn, hälsa, självförtroende och självkänsla,
vänskap, kärlek och känslor, kulturer och kulturkrockar,
livsstil och samlevnad, drogproblem och relationer, existentiella
och etiska frågor samt konflikthantering. Man får också
träna sig att lyssna på varandra, våga uttrycka egna
tankar, lära av varandra och att samarbeta. Ibland ingår
också meditation och tyst reflektion, vilket visat sig vara
mycket uppskattat av många elever, både äldre och
yngre. Om undervisningen bedrivs förnuftigt och i en positiv
anda finns goda möjligheter till ökad förståelse,
mognad och gemenskap bland de deltagande i gruppen eller klassen.
Många skolor har goda erfarenheter av lektioner i livskunskap.
Pedagoger i de skolor som har mindre lyckade erfarenheter och fått
kritik genom Skolverkets publikationer om utvärdering av metoder
mot mobbning, kan säkert genom samråd hitta bättre
metoder att skapa ett gynnsamt klimat bland eleverna. Det finns bra
kursplaner som används i olika skolor att läsa på
nätet och i boken Livskunskap i skolan, för att nämna
några exempel. Man borde också rikta blicken utåt
och ta reda på hur man i andra delar av Europa och i världen
bedriver ett ämne som livskunskap. I allt fler skolor jorden
runt finns numer ett sådant ämne, det må kallas t.ex.
Ethics, Moral Education, Character Education eller Life Skills (i
de engelsktalande länderna) men tar oftast upp samma viktiga
frågor som ungdomar i alla länder brottas med.
Sverige är en del av världen och bör inte stå
utanför den viktiga internationella trend som tar barns och ungdomars
livssituation på större allvar. Livskunskapsämnet
måste utvecklas, det behövs som en motvikt mot den ytliga
samtalston och det begränsade synfält som annars kan bli
rådande. De vanliga skolämnena räcker inte till för
mer djupgående samtal om olika frågor som barn och ungdomar
ofta bär på och som inte heller får sitt beskärda
utrymme i hemmet.
Min personliga förhoppning gällande livskunskap i skolan
är att den inriktar sig mer målmedvetet på att utveckla
de goda egenskaper som varje människa av naturen bär inom
sig. Goda egenskaper (dygder) som vår värld behöver
särskilt väl i vår tid är kärlek, medkänsla,
rättvisa, civilkurage, vänskap, hoppfullhet, tacksamhet,
tolerans och solidaritet. Lektioner i livskunskap kan med rätt
inriktning gynna framväxten av allt detta. Skolorna måste
avsätta tid till denna undervisning och inte beklaga sig över
att det stjäl tid från andra ämnen. Kunskaper i matematik,
engelska och andra ämnen måste balanseras och kompletteras
med kunskap om hur livet ska levas för att bli meningsfullt.
Sökandet efter mening är en del av alla människors
medvetna eller omedvetna strävan. Hur barn och ungdomar söker
sitt sätt att leva och finna meningen med livet är en så
angelägen fråga att ingen tänkande människa borde
blunda för den.
Ni som har positiva erfarenheter av undervisning i livskunskap –
hör gärna av er och berätta: info@livskunskap.net
Maria (augusti 2012)
|
|
Livskunskap och värdegrund: böcker, kompendier etc.
|
|
 |
Världsreligionernas
visdom
Världsreligionernas
visdom utgörs av en samling citat hämtade ur äldre och
nyare religioners skrifter med inrikting på etiska, moraliska
och existentiella teman. Världsreligioner som representeras är
hinduism, buddhism, zoroastrism, judendom, kristendom, islam och bahá’i.
Även några kända citat av den kinesiske filosofen Lao-Tze
ingår.
Världsreligionernas
visdom vänder sig likafullt till privatpersoner med intresse för
andliga frågor och en bärande universell etik. Den kan användas
såsom en andlig reflektionsbok för den enskilde och som ett
stimulerande komplement vid samtal om vardagsetik och livsfrågor
samt vid studium av världsreligionerna i studie- och samtalscirklar.
Pris: 115
kronor exkl. moms (122 kronor inkl.moms). Fraktavgift 25 kronor.
Skolor får köpa boken till ett reducerat pris. God mängdrabatt
vid klassuppsättning. |
 |
Byggstenar
till en bättre värld — Dygder och livskunskap
i teori och praktik av Maria Melin-Blomqvist
”Byggstenar till en bättre värld” är ett
läromedel i värdegrund och livskunskap (med kopieringsrätt
för skolorna) som vunnit stor uppskattning både på
mellan-och högstadieskolor. Det är dessutom mycket lätt
att använda.
Värdegrundsarbetet på skolorna måste fördjupas.
Kunskap om värdegrundens minsta byggstenar, de goda egenskaperna,
kan ökas genom en regelbunden och strukturerad undervisning på
alla stadier inom skolans värld.
Främst berör boken elever i årskurs 4—7, men det
har visat sig att såväl yngre som äldre elever än
dessa har haft användning för materialet. Boken passar alla
typer av skolor och är skriven med tanke på de mångkulturella
skolorna. Syftet är att inspirera eleverna att medvetet och insiktsfullt
utveckla sina bästa egenskaper och öka förståelsen
för andra.
Läromedlet säljes
som kopieringsunderlag i kompendium (ca 140 sid.) till grundskolor.
Priset sänks tillfälligt från 1 200 kronor till 800
kronor för normalstora skolor. Skolor med litet elevantal
och F-5-skolor kan erhålla viss rabatt på detta pris. För
skolor med enbart årskurs 7-9 är priset 600 kronor.
|
 |
Hantera konflikter
och förebygg våld - av Karin Utas Carlsson och Anette
Rosenberg Kimblad
Förhållningssätt
och färdigheter. Teori och praktik i skola och fritidshem. - Denna
bok har fått mycket fina recensioner och fyller en plats på
varje skola i denna orosfyllda tid. Boken kan ses som en handbok för
lärare och ger djupgående och konstruktiva förslag om
hur alla slags medmänskliga konflikter ska kunna förebyggas
och lösas. Den är lättläst och praktiskt tillämpbar.
www.tradet.org |
 |
Livskunskap
på schemat -
av Valentin Sevéus
Om skolan, riksdagen
och lusten att berätta.
Denna bok borde
intressera alla som är engagerade i frågan och debatten om
livskunskap i skolan. Mycket har skrivits på senare tid och debatten
kommer säkerligen att intensifieras. Här har läsaren
möjlighet att bl.a. få en överblick över vad som
redan sagts och skrivits och få en inblick i hur vissa skolor
arbetar med ämnet.
Läs mer på
books
on demand
Läs gärna
denna artikel
av Anita Grünbaum om de båda böckerna!
|
|
|
Livskunskap
i skolan - redaktörer Valentin Sevéus & Yvonne
Terjestam
Nyligen
(i december 2011) har en ny, spännande bok i samma ämne kommit
ut, men skriven av olika författare, lärare och elever som
tar upp olika aspekter av ämnet och berättar om sina personliga
erfarenheter. Boken heter Livskunskap i skolan - Röster från
klassrum och samhälle.
Läs
mer på books
on demand
Läs gärna
denna artikel
av Anita Grünbaum om de båda böckerna!
|
|
|
Bortom
bråk och hårt klimat - av Olle Åhs
Denna bok handlar om
att utveckla social förmåga i skola och förskola och
beskriver tydligt och ingående involveringspedagogikens grundbegrepp
och metodik. Den ger också en praktisk modell för hur man
kan träna barn att utveckla goda egenskaper. Boken används
redan på många skolor och passar alla lärare i förskola
och grundskola – på alla stadier.
Samtliga ovannämnda böcker kan beställas från Runa
förlag. Förlaget har även många andra intressanta
böcker som berör värdegrundsfrågor och konflikthantering.
beställ på
Adlibris
|
|
|
Vägen
till en inre kompass – om fostran för vår tid
- Av Olle Åhs
Denna bok inleds med en kort samhällsanalys och tar sedan upp olika
uppfostringsmetoder och vuxenvärldens ansvar. Boken tar upp behovet
av varma relationer och en fungerande, konstruktiv dialog med barnet.
Ett kapitel handlar om att besvara barns existentiella frågor
och författaren ger här vissa råd, väl värda
att beakta. Några rader ur kapitel 6:
”I det multikulturella samhället fordras en större
mognad hos den vuxne vad gäller de existentiella frågorna
än vad som var fallet tidigare, när vi hade mer av en enhetskultur.
… Då var kristendomen det självklara religionsalternativet.
I dag har vi många barn i våra skolor och förskolor
som har de mest skilda trosbakgrunder. Vi har fått in världen
i våra skolsalar och lekhallar. Finns det då några
synsätt som kan vara generella och tjäna som hjälp när
barnen frågar? …”
Del 2 av boken innehåller en samling berättelser och sagor
för barn och ungdomar – både några kända
klassiska och mindre kända sådana. Dessa kan man använda
vid högläsning både för yngre och för äldre
barn. Varje berättelse förtydligar en viss dygd (god egenskap)
som läsaren/åhöraren ska förstå allt bättre
och inspireras av. Frågorna som ställs vid slutet av varje
text är viktiga och ibland rätt så filosofiska. Vid
högläsning i skolklasser leder de naturligt till ett meningsfullt
och engagerat tankeutbyte, något jag själv erfarit.
Boken passar både i skolor och hemma i familjen, så jag
vill rekommendera den både till föräldrar och till lärare
i förskola och grundskola, vilka kan använda den som idégivare
och verktyg i värdegrundsundervisningen. Beställ
på Adlibris |
|
 |
Livskunskap
– ett ämne på gymnasiet? - av Johnny Österman
Vad livskunskap kan innebära för gymnasieelever kan du läsa
om i bifogade pdf-fil. Viktiga
frågor som ställs är om livskunskap behövs som
eget ämne på gymnasiet och om det ska betygssättas eller
ej. Läs hela den intressanta och tankeväckande rapporten,
skriven av Johnny Österman.
"Genom
observationer av livskunskapslektioner på två gymnasieskolor,
intervjuer med fem lärare i livskunskap och tolv elever samt genom
studier av kursplaner från Internet försöker denna studie
utreda hur undervisning i ämnet livskunskap bedrivs i gymnasieskolan.
Vad innebär ämnet för eleverna, hur betygssätts
eleverna och behövs livskunskap som ett eget ämne?
Mycket tyder på att eleverna får större förståelse
för hur andra människor resonerar och att en del elever ändrar
inställningar och lär sig att bättre anpassa sitt beteende
till olika situationer. Detta gäller speciellt om undervisningen,
genom filmvisning, rollspels-övningar och diskussioner, engagerar
eleverna och försöker förstärka deras förståelse
för sina egna känslor och förståelsen för
andras tänkande. " |
|
